Credos historia

En liten guidad tur i Credos 90-åriga historia… häng med!

1871 – 1924 Före början


En världsmissionsrörelse bland studenter

Väckelserörelserna under andra halvan av 1800-talet födde också en världsmissionsrörelse bland gymnasister och studenter. Grupper av studenter från olika länder möttes över nationsgränserna, och den inspirationen ledde till att Kyrkliga Studentförbundet bildades vid ett möte i Vadstena 1871. Senare bildades också Frikyrkliga Studentförbundet. Den kristna studentrörelsen hade under sin första tid huvudsakligen vad vi idag skulle kalla en evangelikal inriktning, d.v.s betonade Bibelns auktoritet, den personliga tron, efterföljelsen och missionen. När den s.k. liberalteologin slog igenom på de teologiska fakulteterna runt 1900 påverkades studentrörelserna i land efter land och tappade vartefter mycket av det fokus man haft. Många grupper gjorde ställningstaganden i stil med att ”en kristen bekännelse är inte nödvändig för medlemskap”. Till slut fanns egentligen endast en inflytelserik grupp med den ursprungliga inställningen kvar, nämligen CICCU vid Cambridgeuniversitetet i England. Därifrån utgick en evangelikal motrörelse och nya studentgrupper återstartades vid en rad universitet. I Norden hade den kristna studentrörelsen möten i Norge som vartefter förändrades till innehållet. 1919 vägrade den kände väckelseledaren Ole Hallesby att vara med längre och blev en av dem som 1921 kallade till ett alternativt möte ”på biblisk grund”. Två svenska studenter från EFS var med på detta möte som sålunda var nordiskt! Fem svenskar var med 1922, 60 året därpå, och 1924 var det dags att hålla det nordiska mötet i Sverige! Credo räknar därför sin tillkomst från detta år!

1924-1938 SESG


Nordiska studentmöten på biblisk grund

1924 hölls alltså för första det nordsika studentmötet i Sverige. Inför detta möte bildades den ”Svenska kommittén för nordiska studentmöten på biblisk grund”, och mötet återkom sedan vart 4-5 år till Sverige under lång tid. Som en följd av mötena växte studentgrupper oorganiserat upp på universitet och högre allmänna läroverk, t.ex. i Jönköping. I kommitténs stadgar, som sedan övertogs i SESG, beskrivs uppgiften så här: ”Fasthållande den Heliga Skrifts oavkortade vittnesbörd, såsom det sammanfattas i den apostoliska trosbekännelsen, bygger kommittén sitt arbete på den orubbliga frälsningsgrund, som Gud lagt genom Jesu Kristi försoningsdöd och uppståndelse, till rättfärdighet för var och en som tror.” 1938 fick så det spontana studentarbetet en mer organiserad form genom att kommittén för nordiska studentmöten ombildades till Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse (SESG). Men 1924 räknas alltså som födelseår, ty byråkrati och stadgar är inte Credos själ! Men däremot kan man säga att studentmötena hela tiden haft ungefär samma typ av program med tyngdpunkt på bibelundervisning och förkunnelse i syfte att hjälpa studenter att tro på och följa Jesus Kristus! SESG växte alltså fram under 20- och 30-talen, delvis som en proteströrelse mot den liberala teologi som gjorde sig bred i akademiska kretsar, i Svenska kyrkan och i KSF (= Kristliga Studentförbundet). Denna positiva protest har ända sen dess varit en del av SESG:s kallelse. Majoriteten av dem som var med från början hade helt naturligt sin bakgrund i Svenska kyrkan: de flesta kristna med högre utbildning tillhörde Svenska kyrkan, eftersom frikyrkorna var svagare i de samhällsskikten. Det var också i Svenska kyrkan som behovet av en positivt bibeltrogen väckelserörelse var störst. Hela tiden var dock frikyrkliga studenter välkomna.

1938-1959 Kyrkliga rötter


Huvudström inom den lutherska kyrkan

Torsten Josephsson, Credo förste generalsekreterare, skriver i “Herrens nåd är det… Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse 1924-1974”, s 21: ”Även om Svenska kyrkans bekännelse inte nämndes i de första stadgarna, får det inte tydas så att rörelsen var helt interkonfessionell eller ekumenisk. Ett sådant förslag avvisades f. ö. av kommitténs majoritet… Rörelsens huvudström gick helt klart inom den lutherska kyrkan och de inomkyrkliga väckelserörelserna, även om man då som nu stod öppen för studerande ungdom från skilda läger.”

Kyrkväckelsen på 40-talet påverkade givetvis SESG. Biskopen Bo Giertz ”var utan tvivel centralgestalten på 40-talets sommarmöten och gav dem accent och färg. Även om rörelsen under hela dess historia i praktiken varit lutherskt bekännelsetrogen, kom detta nu mera klart till uttryck. Svenska kyrkans bekännelse kom med i rörelsens stadgar, även om många anslutna lokala kretsar behöll de gamla stadgarna”. I riksrörelsens stadgar ändrades således ”den apostoliska trosbekännelsen” till ”Svenska Kyrkans bekännelseskrifter”.

SESG var vid den här tiden en av tre kristna studentrörelser i Sverige. Den hörde helt klart inte hemma i frikyrkan, ”även om många väckelseungdomar kände sig mer hemma i SESG än i FKS – Fria Kristna Studentrörelsen. Men inte heller uppfattades den som en erkänd och officiell studentrörelse inom Svenska kyrkan, trots att en lång rad präster och lekmän utan tvivel fick avgörande andliga intryck inom SESG”.

I praktiken kom SESG att stå mycket nära EFS, också det en ”fri rörelse inom Svenska kyrkan”. Formellt var också SESG anslutet till EFS 1946-1969. Efter de magra åren på 50-talet, då SESG var mycket nära nedläggning, blev denna koppling räddningen. Inspiration till nystarten 1959 kom både från EFS och från studentrörelserna i Norden, men pengarna stod EFS för.

1959-1970 mer ekumeniskt


Samfundsmässig utveckling

Under 60- och 70-talen skedde en utveckling som på flera sätt är relevant för frågan om var Credo idag står i samfundssverige:
1. Ett starkare erkännande inom Svenska kyrkan Det ekonomiska stödet från församlingar i Svenska kyrkan ökade och SESG började få rikskollekt (numera delad) och även stiftskollekter. Förtroendet för SESG växte inom den västsvenska kyrkfromheten. Med tiden stabiliserades ett nära samarbete mellan SESG och olika organ och organisationer i Göteborgs stift. Det är framför allt här som formuleringen ”fri rörelse inom Svenska kyrkan” väckt positivt gensvar. På senare tid har detta lett till ett samarbete med Oasrörelsen. I det starka nordiska samarbetet, främst genom stora student- och skolungdomsmöten, accentuerades den evangelisk-lutherska prägeln.

2. Ekumeniska öppningar och nya studentgrupper Jesusrörelsen och den karismatiska förnyelsen bidrog under 70-talet till att riva barriärer mellan samfunden i Sverige. Den karismatiska förnyelsen togs emot positivt i SESG. Ekumeniken på lokalplanet, t ex i skolgrupperna, förstärktes. Under samma tid växte antalet högskolor i Sverige och SESG fick flera nya studentgrupper. Dessa samlade på ett naturligt sätt evangeliska kristna från alla samfund. Andelen SESG:are med frikyrklig bakgrund ökade.

3. Uppsving för evangelikal kristendomsförståelse Den radikala politiska rörelsen i studentvärlden i slutet av 60- och början av 70-talet påverkade också det kristna studentarbetet. Gamla teologiska skiljelinjer aktualiserades på nytt. För SESG:s del handlade det om skillnaderna mellan SESG och KRISS (som bildades 1971 genom samgående av KSF och FKS). Slutet av 70-talet präglades av medvind för evangelikal bibeltrohet och väckelseförkunnelse. Kristna ur alla läger upptäckte på nytt att den viktigaste skiljelinjen i synen på evangeliet och Bibeln inte går mellan utan tvärs igenom de flesta samfund i Sverige. Denna situation påminner en hel del om den som rådde när SESG föddes på 20-talet men med en tydligare ekumenisk dimension. Samtidigt kvarstår också för Credos del den utmaning som riktas till den evangelikala kristenheten: att låta evangeliet få nödvändiga konsekvenser i samhälle och värld.

4. Starkare IFES-kontakter Under senare delen av 70-talet och framåt har SESG tagit emot starka impulser från den internationella evangelikala rörelsen: en betoning på evangelisation, bibelgruppsarbete och medveten ledarträning. De ökade kontakterna med IFES (The International Fellowship of Evangelical Students) har bidragit till att förstärka det interkonfessionella draget hos SESG.

5. Förändringar inom det kristna skolarbetet SESG har alltid velat betona elevingången till skolan. Alla har inte delat den synen på kristet skolarbete. FKG (Fria Kristna Gymnasiströrelsen) fick allt svagare stöd inom frikyrkligheten tills rörelsen upphörde (efter att ha bytt namn till Kristna Elevrörelsen). KGF (Kyrkliga Gymnasistförbundet) gick å sin sida upp i RKU (Riksförbundet Kyrkans Ungdom) och miste sin karaktär av elevrörelse. Sedan dessa två rörelser, som fostrat många blivande ledare i kyrka och frikyrka, lämnat skolscenen blev SESG den enda nationella elevrörelsen. Credo känner därför ett stort ansvar för det kristna vittnesbördet i Sveriges skolor.

1970-2008 in i 2000 talet


Fortsatt uppdrag in i 2000 talet

SESG fick se en tydlig växt under 1970-talet. Under 80-talet fortsatte och befästes dessa trender. Ett nytillskott i den svenska kyrkogeografin blev Trosrörelsen, som fick sitt första svenska brofäste inom SESG och tvingade rörelsen till nya ställningstaganden. Där fick SESG betjäna hela den svenska kristenheten genom att gå i spetsen för en teologisk prövning som var lika jobbig som nödvändig. Den s.k. trosgrundvalen formulerades i detta skede som ett uttryck för en evangelikal kristendomsförståelse med evangelisk-lutherska rötter. En del av kraften och den positiva karismatiska glädjen tappades nog, men arbetet stärktes igen och SESG fick glädja sig åt att se både kristna skolgrupper och studentgrupper öka i antal. Den utvecklingen fortsatte under 90-talet, även om de ekonomiska resurserna inte växte på motsvarande sätt utan antalet anställda minskade något. 1997 bytte SESG namn till Credo-Sveriges Evangeliska student- och gymnastiströrelse, i dagligt tal bara Credo.

De första åren på det nya årtusendet har präglats av fortsatt ökning av antalet skolgrupper som Credo betjänar, medan antalet studentgrupper ligger kvar kring 20. En snabb etablering av en ny elev- och studentorganisation, Ny generation, har skapat en helt ny situation som ännu främst märks på skolsidan. Antalet kända anslutna grupper har ökat dramatiskt, även inom Credos nätverk! Credo har valt att upprätthålla goda relationer med den nya rörelsen och att bidra med sin egen profil i mötet med kristna elever och studenter.

Credos historia ger oss vår speciella position bland samfund och organisationer. Credo möts idag av förtroende från många grupper inom både Svenska kyrkan och frikyrkorna, men också av kritik och ifrågasättande från olika håll.

Credo står alltså med

  • våra rötter i en evangelisk-luthersk förståelse av kristen tro där Guds gåva och initiativ är det som bär.
  • vår balans mellan betoningar på att vara människa och kristen, hjärta och hjärna, vila och aktivitet, Bibel och Ande,
  • vårt uppdrag att förkunna evangeliet om Jesus till väckelse, omvändelse och fördjupat andligt liv bland studerande ungdom i hela Sverige.
  • vår kallelse att stå för väckelse och bibeltrohet även i en omgivning där detta står lågt i kurs.
  • vår medvetna strävan att samla evangeliska kristna oberoende av samfundstillhörighet till ett enat och slagkraftigt Kristusvittnesbörd på Sveriges skolor och högskolor.
  • vår vision om att göra Jesus Kristus känd, trodd, lydd och älskad bland skolungdomar och studenter, en vision som är större än Credo och stor nog att vara ledstjärna för Credos arbete många år framåt!